Fredagen

Försöker att inte tänka så mycket på bakslaget från besöket på Akademiska. Låter beslutet hur jag vill göra mogna lite inombords. R tycker att det är upp till mig att bestämma hur vi ska göra då det är jag som ska trycka ut ungen men enligt mig är hans del i förlossningen precis lika viktig då det är han som under precis hela förlossningen måste hålla humöret uppe, vara positiv, pusha mig, lugna mig och vara den starka för är han inte det kommer jag inte att klara av att föda fram vårat barn oavsett om jag har Epidural eller inte.

Min lilla familj inkl Norrman, R's syster med hund och en vän till henne med en dotter på 5 månader åkte till Furuvik för att ta en promenad på f.m. Promenaden avslutade vi med en lunch i parken. Jag var helt slut efter promenaden, har suttit ner resten av dagen och orkar ingenting alls.

A älskar alla djuren och hon fick äran att få pussar av Santino (en av schimpanserna), det var ju en glasruta emellan dem såklart men lyckan var total för A. Det var R's syster som var med A när pusskalaset ägde rum och hon var lika exalterad hon. 

Det är så otroligt skönt att A har så många underbara vuxna förebilder så nära inpå som det faktiskt blir när vi bor på en och samma gård allihopa och just nu när jag är i stort behov av avlastning pga graviditeten, särskilt i veckorna när R är borta är det skönt att det bara är att gå ut på gården så kommer farmor, farfar, gammelfarmor eller faster och mer än gärna ser efter A så att jag får en stund att slappna av och samla energi. 

Kan inte tänka mig ett bättre ställe för mina barn att växa upp på!