Långkalsonger i 30 graders värme

Hela lördagen tillbringade vi på hundutställning i Österbybruk. Vår Norrman vann sin klass men blev sedan oplacerad i bästa hanhund. Hade hoppats på vinst då han behöver ett cert till för att bli champion men som svärmorsämnet sa så brukar det gå troll i att få det sista certet så vi får hoppas på en bättre domare nästa gång. Det är ju så med bedömningssporter att alla domare tittar på olika saker och har sitt eget tycke och smak.

Skulle fotat hade jag tänkt men precis när Norrman var inne i ringen med R. så låg min mobil i vagnen med A. och spelade musik för henne så att hon skulle kunna somna lättare, "Utan dina andetag" med Carolina Wallin Perez gick på repeat så det blev tyvärr ingen bild från utställningen men lägger in en annan bild på min favoritnorsk istället, den bilden är från förra sommaren och han har utvecklats en hel del sen den togs.

Är förvånad över hur bra A. hanterar den 30 gradiga sommarvärmen som vi har, den enda skillnaden är att hennes aptit inte alls är som den brukar, inte så konstigt dock för man blir ju inte alls hungrig på samma vis som normalt, mest törstig, tänk om man kunde få ta sig ett glas rosé i sommarkvällen... 

Jag har haft det svettigt och jobbigt i värmen med långa kompressionsstrumpor under långklänningen som i princip är det enda klädesplagget jag kan ha utan att svimma av värmeslag och utan att behöva visa de apfula strumporna för allmänheten. När strumporna är på, vilket de är alla vaken tid på dygnet är det ungefär som att gå omkring med långkalsonger på sig och ingen vettig människa skulle väl frivilligt använda långkalsonger i 30 graders värme?!

Att vara gravid på sommaren med DVT-ben toppat med pollenallergi är ingen dans på rosor kan jag intyga fast jag ska inte klaga för mycket det finns ju de som har det ännu värre, de som inte kan bli gravida och de som blir gravida men hela tiden får missfall...