Den långa helgen flög förbi alldeles för fort.
Måndag idag och R. åkte som vanligt till jobbet tidigt i morse.
På måndagarna känns det som mest tomt utan honom här hemma, sedan brukar tomheten övergå till en längtan som växer mer och mer dag för dag och som sedan byts ut mot en enorm glädje och lycka när jag slår upp ögonen på torsdagsmorgonen och vet att han kommer hem samma dag.
"Vi är bäst ihop" brukar jag ofta säga till R. och det är verkligen så jag känner, utan honom vid min sida känner jag mig lite trasig på något sätt som om det fattas en viktig pusselbit.
Imorgon ska jag till barnmorskan och få lyssna på 2:ans hjärtslag, det är så fantastiskt att höra det lilla hjärtat slå. Vi vet inte om det är en lillebror eller lillasyster som växer i min mage, jag tror att det är en lillebror och R. tror lillasyster.
En del säger ju att hjärtslagen avslöjar könet på barnet, är det under 140 slag/minut så är det en flicka och över 140 en pojke. A. låg på 140 hela graviditeten så hon avslöjade verkligen inte om hon var en pojke eller flicka. 2:an låg sist på 148 vilket då skulle betyda att jag har rätt i att det är en lillebror...
Vem är du där inne? <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar