måndag 14 juli 2014

Tankar kring förlossningen

För andra natten i rad har jag legat sömnlös pga förverkar, krypningar i benen, halsbränna och på det en bebis som bökar runt inuti mig. (Det sistnämnda är jobbigt men samtidigt så himla mysigt)

Då jag pga min höga Fragmindos inte kommer kunna få Epidural när det är dax för förlossning försöker jag förbereda mig med att läsa på om alternativa smärtlindringsmetoder.
Det som talar för en snabb förlossning denna gång är ju att det var inte ens 1,5 år sedan som jag födde barn senast och min kropp därför "minns" hur den ska göra så i absolut bästa fall kommer det gå som en dans och bebisen kommer ut med en rasande fart.
Med tanke på allt krångel under graviditeten blir det väl antagligen inte på det viset...
Jag en mental spärr som måste övervinnas och den är att jag vet hur mycket hjälp jag tyckte att jag fick när väl Epiduralen sattes in, hur skönt det var och hur mycket den faktiskt hjälpte mig i förlossningsarbetet. 
Öppnade mig från 1 cm till fullt öppen på ca. 1 timme efter att Epiduralen satts in. Hade dessförinnan kämpat på med ingen smärtlindring alls först för att sedan ta lustgas och alltså knappt öppnat mig alls under de timmarna.
Jag har iaf förlikat mig med tanken att Epiduralen inte kommer finnas tillgänglig men att det faktiskt finns andra metoder, jag vill absolut inte ligga där på britsen och tänka att "gud vad skönt det skulle vara med Epidural nu" för då kommer det garanterat bli en hemskt jobbig förlossning. 
Min mentala inställning kommer antagligen spela en stor roll denna gång och därför försöker jag anta någon slags hippie/flum roll i min mentala inställning där andning och avslappning under värkarbetet kommer spela en stor roll, har satt mig in i den så kallade dykmetoden som går ut på att man ska "dyka in i sig själv" när värkarna kommer, rabbla mantran som "ja, jag vill, ja, jag kan" osv. slappna av i kroppen på ett visst sätt och bara "följa med" när värken kommer.
Jag är en person som vill ha kontroll på saker och ting och en förlossning går ju tyvärr inte att förutse. Jag skulle helst vilja ha ett schema att gå efter, ett där det t.ex. står att kl. 12.00 går vattnet och värkarna startar, kl. 16.00 kommer kraften och smärtan under värkarna vara hanterbara men göra ont för att runt kl.18.00 vara så kraftiga och smärtsamma att jag tror att jag ska dö osv. 
Nåt i den stilen hade passat mig perfekt, då hade jag vetat och haft kontroll över situationen och skulle lättare kunna hantera den.
Det jag försöker med nu är istället att komma in med en "go with the flow" inställning och ta det som det kommer samt att vara påläst om alternativa smärtlindringsmetoder som personalen kommer kunna erbjuda mig som t.ex. sterila kvaddlar, akupunktur m.m. 
Lustgas vet jag att jag kommer vilja ha iaf. 
Ska till barnmorskan i morgon och då ska jag passa på att fråga henne om hennes erfarenheter kring de olika smärtlindringarna som erbjuds. Känns bra att jag har en barnmorska med många års erfarenhet av arbete på olika förlossningsavdelningar.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar