Överallt hemma hos oss ligger det långa röda hårstrån som lossnat från mig.
Jag är helt övertygad om att det beror på något annat än amningen, på måndag ska jag lämna blodprover och då får jag förhoppningsvis svar på vad det beror på.
Googlade i ämnet och blev lite hypokondrisk så nu går jag mest och gruvar mig för att jag har ett gäng med obotliga svåruttalade sjukdomar, den ena värre än den andra.
Tycker att nästan alla runtomkring mig är drabbade av eller har närstående som diagnostiserats med diverse hemska jobbiga sjukdomar. Har vi avlat sönder oss själva?
Svärmorsämnet pysslar ju med hunduppfödning och hon skulle aldrig avla på en hund som har ett fel, en sjukdom eller liknande men vi människor, vi har ynglat av oss hej vilt till både höger och vänster utan någon större eftertanke på sjukdomshistoria hos den andra partnern.
Det finns ju t.o.m. de som blivit gravida efter att ha raggat någon läckerbit på krogen för ett one-night-stand med målet att skaffa barn utan att behöva ha ett förhållande, de har ju ingen som helst koll på vad för ryggsäck med sjukdomar som förs över till barnet, jag vet ju iaf vilken sjukdomshistoria Roberts släkt har.
Var iväg in till Gävle och Catrin på Handsome design och fyllde på fransarna idag som en liten tröst så nu har jag snygga ögonfransar iaf.
Nu blir det filmkväll här hemma med den härligaste människan jag vet näst efter mina 2 fantastiska barn.
Än så länge är vi friska, vi har tak över huvudet, bra jobb, stabil ekonomi och ett kärleksfullt hem, allt det är jag otroligt tacksam för, får försöka fokusera på det för att hålla humöret uppe fast jag egentligen bara vill gråta när jag ser alla hårstrån som ligger överallt här hemma och ännu värre när jag ser mig själv i spegeln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar